Artiklar

Var är tjänstestället?

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra en bedömning av var tjänstestället är. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Att få detta rätt blir viktigt till årets första AGI-rapportering.

Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete. Sedan finns några undantag till huvudregeln:

  • Alternativregeln: Om arbetet utförs under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, är tjänstestället i stället den plats där den anställde hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter.
  • Undantagsregeln: Om arbetet pågår under en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.

Riksdagsledamöter och vissa andra angivna yrkesgrupper, tillfälligt anställda vid vissa samhällskriser har särskilda regler där bostaden alltid anses vara tjänstestället. Sjömän med sjöinkomst har sitt tjänsteställe ombord på det fartyg där de arbetar.

Uppgift om arbetsplatsen

Riksdagen har beslutat att uppgift om arbetsplatsens adress och arbetsplatsens ort ska lämnas i AGI:n från och med redovisningsperioden januari 2023. Uppgifterna ska lämnas för arbetsplatsens ort och adress, det vill säga där den anställde haft sitt tjänsteställe under redovisningsperioden. Det förutsätter att den anställda bara haft ett tjänsteställe under redovisningsperioden. Om den anställde har haft flera tjänsteställen hos arbetsgivaren under redovisningsperioden ska ingen uppgift lämnas om adress. Ligger arbetsplatsen inte i en specifik ort ska, i stället för ortens namn, närmaste tätort eller kommunens namn fyllas i.

Börjar i januari

Den första redovisningsperioden är januari 2023, vilket innebär att första rapporteringen sker i februari. Om det skulle behöva göras en rättning av tidigare redovisningsperioder är det viktigt att stämma av med din lönesystemleverantör hur det ska hanteras.

Arbetsgivardeklarationen ska inte innehålla uppgift om arbetsplatsens adress för redovisningsperioder före januari 2023. Skatteverket tar alltså inte emot filer som innehåller nya uppgifter om tjänsteställe för tidigare redovisningsperioder än januari 2023.

Observera att uppgift om en anställds tjänsteställe inte är samma som den uppgift om arbetsställenummer som arbetsgivare lämnar i individuppgiften. Arbetsställenummer är en uppgift som Skatteverket skickar vidare till Statistikmyndigheten (SCB) och det finns ingen kontroll mellan dessa uppgifter.

Aktuellt inför 2023

Nytt år, nya lagar och regler. Den 1 januari 2023 träder flera nya lagar i kraft och som vanligt vid årsskiftet gäller nya beloppsgränser och procentsatser.

Resor kopplade till tjänst

Under året som gått har det varit många turer kring avdraget för arbetsrelaterade resor. Det som gäller från och med 1 januari är att reseavdrag fortfarande i deklarationen. Det som tillkommer är att arbetsgivare ska uppge arbetsplatsens adress och ort i den månatliga rapporteringen av AGI till Skatteverket.

Från årsskiftet höjs den skattefria bilersättningen och schablonavdraget för resor. För egen bil höjs det från 18,50 till 25 kr per mil. Om det är en förmånsbil blir ersättningen 12 kronor per mil förutom förmånsbilar som drivs helt med el där schablonbeloppet är 9,50 kronor per mil. Om ersättning ska betalas ut för en laddhybridbil, som kan drivas både med el och med diesel, är det 12 kronor per mil.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna kommer inte att förändras som det ser ut idag. Det som bör uppmärksammas är att arbetsgivaravgiften för de som är födda 2000–2004 är en tillfällig nedsättning och endast gäller till och med 31 mars 2023. Det blir även en förändring kring den särskilda löneskatten. Under 2022 gällde särskild löneskatt för de som fyllt 65 vid årets ingång, dvs. fyllde 66 under året. Inför år 2023 är gränsen ändrad. De som fyllt 66 vid årets ingång, dvs. fyller 67 under året som omfattas av särskild löneskatt för 2023.

Belopp och procent för 2023

Årligen förändras många belopp och procentsatser inom beskattningen. Skatteverket har en samlingssida för de belopp och procent som gäller för 2023. De personer som vid årets ingång har fyllt 65 år, det vill säga födda 1957 eller tidigare, får även ett förstärkt jobbskatteavdrag.

Om man är född 1956 eller tidigare blir det förhöjda grundavdraget relevant. Detta eftersom åldersgränsen för att ha rätt till det förhöjda grundavdraget höjs från 65 år till 66 år. Gränsen för skattefri inkomst blir 22 208 kr under 2023.

DAC7- Informationsutbyte om försäljningar via digitala plattformar

Från och med 1 januari 2023 införs reglerna om ett informationsutbyte mellan EU-länderna med en ny rapporteringsskyldighet för vissa operatörer av digitala plattformar. Regleringen bygger på ett EU-direktiv och införs nu i svenska rätt. Lagstiftningen innebära att operatörer av digitala plattformar (plattformsoperatörer) ska samla in uppgifter om säljare som använder plattformarna och de ersättningar som de tjänar på plattformarna. Villkoren för detta beskrivs här.

Punktskatteområdet

Energiområdet kommer att vara hett på många sätt under 2023. I väntan på regeringens förslag gällande ersättning till företag så finns det en del att vara uppmärksam på.

Såsom den tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år som i samband med att budgeten antogs. Även den sammanlagda skatten (dvs. energiskatt och koldioxidskatt) på lågbeskattad olja sänks med 722 kronor per kubikmeter. Båda dessa sänkningar beräknas utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Vid årsskiftet höjs energiskatten på el med ca 9 procent enligt gällande indexeringsregler.

Även skatten på alkohol och tobak höjs från 1 januari 2023. Flygskatten räknas också upp.

Skattereduktion för grön teknik

I samma budgetbeslut beslutades att skattereduktionen för installationer av solceller höjs till 20 procent från 15 procent av arbets- och materialkostnaden. Lagändringen tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Bolags- och föreningsstämmor

Under pandemin infördes många regler av tillfällig karaktär. En av dessa som har levt kvar är den gällande tillfälligt undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor, den så tillfälliga stämmolagen. Den upphör nu att gälla från och med årsskiftet. Bolags- och föreningsstämmor kommer därför att under 2023 och framåt få hållas enligt de regler som finns i respektive associationsrättslig lagstiftning.

Registrering av idéburna organisationer

Från och med den 1 januari kan idéburna organisationer som har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet registrera sig om de uppfyller vissa villkor. Registret syftar till att synliggöra dessa organisationer och särskilja dem från andra aktörer. Registret administreras av Kammarkollegiet.

Rätt till bankkonton

Från och med den 1 januari 2023 är utländska banker med filialer i Sverige skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner.

Höjd åldersgräns för tjänstepension

Från och med 1 januari 2023 gäller nya pensionsåldrar. Gränsen för när endast ålderspensionsavgift ska betalas höjs från årsskiftet, från det år personen fyller 66 år till det år personen fyller 67 år. Åldersgränsen för tjänstepension enligt ITP1 blir 66 år. En ny kolumn införs samtidigt i skattetabellen.

ITP är framförhandlad av PTK (anställda tjänstemäns huvudorganisation) och Svenskt Näringsliv (arbetsgivarnas huvudorganisation). Över 2 miljoner tjänstemän på över 30 000 företag i Sverige har ITP. Varje år betalar företagen ungefär 50 miljarder kronor för sin kollektivavtalade ITP som administreras av Collectum.

ITP-avtalet omfattar privatanställda tjänsteman på ett företag som har kollektivavtal. Personer födda 1978 eller tidigare omfattas av ITP2. Ålderspensionen i ITP 2 är förmånsbestämd. Det betyder att pensionens storlek (förmånen) är bestämd i förväg som en viss procent av den anställdas lön. De som är födda 1979 och senare tillhör ITP1. På vissa företag har dock alla tjänstemän ITP 1, oavsett ålder. Ålderspensionen för ITP1 är premiebestämda ITP 1. Det innebär att ålderspensionen är bestämd på förhand.

Ändringar

Vilka är ändringarna? Den som omfattas av ITP 1 kommer att tjäna in ålderspension upp till 66 års ålder i stället för 65 år. För de som har ITP2 upphör intjänande av ålderspension vid 65 år. Arbetsgivaren ska återanmäla anställda med ITP 2 som arbetar kvar efter 65 år för att få sjukpension.

När det gäller anställda som fortsätter att arbeta efter 65 år förändras försäkringsskyddet. Avtalat har bra checklistor för hantering av både arbetare och tjänstemän. Läs mer på Anställning efter 65 (avtalat.se).

Inkomsttak

Utöver höjningen av åldersgränserna kommer även ett inkomsttak att börja gälla för den med ITP 1 som tjänar mer än 30 inkomstbasbelopp. Ytterligare en förändring är att rätten att få ITP sjukpension förlängs till 66 år för den som fortsätter att arbeta. Detta gäller för både ITP 1 och ITP 2.

Den höjda pensionsåldern medför förändringar på skattetabellen och det införs en ny kolumn. Kolumnen kommer att baseras på vanligt grundavdrag men förhöjt jobbskatteavdrag. För inkomståret 2023 gäller att en person ska ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få ett förhöjt grundavdrag. Det betyder att den som är född 1957 inte kommer att få förhöjt grundavdrag under inkomståret 2023. För inkomståret 2022 gäller nuvarande regler om 65 år. Den nya kolumnen 7 kommer att gälla för personer som fyllt 65 år vid årets ingång men inte fyllt 66 år.

Fotnot: PTK är ursprungligen en förkortning för Privattjänstemannakartellen. Numera kallar organisationen sig för Förhandlings- och samverkansrådet PTK.

ITP står för Industrins och handelns tilläggspension.

Leasing av cyklar för privat användning, momsavdrag?

Nytt från och med den 1 januari 2022 är att en cykelförmån (det vill säga en cykel som används privat) – under vissa förutsättningar – är inkomstskattefri för de anställda upp till 3 000 kr/år, men har arbetsgivaren rätt till avdrag för den ingående momsen?

Du kan läsa om den inkomstskattemässiga skattefriheten här.

Enligt Skatteverket har arbetsgivaren inte rätt till avdrag för den ingående momsen av följande skäl: För arbetsgivaren utgör låneverksamheten inte en omsättning i en yrkesmässig uthyrningsverksamhet och det även om den anställde skulle få betala en avgift. Inköpet kan inte heller i övrigt anses användas i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Cykelförmånen kan inte jämställas med personalvårdskostnader eftersom det huvudsakliga syftet med att erbjuda cyklar till de anställda varken är att skapa trivsel i arbetet eller att erbjuda friskvård1).
Men är Skatteverkets bedömning korrekt och hur skulle den stå sig vid en domstolsprövning?

Förvärv i verksamheten?

Den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet till moms får göra avdrag får den ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten2). Någon nu aktuell begränsning av avdragsrätten finns inte3). Frågan blir då om arbetsgivarens förvärv eller leasing av cykeln hänför sig till förvärv i verksamheten trots att den anställde nyttjar cykeln privat.

Eftersom arbetsgivaren inte hyr ut cyklarna och eftersom de används privat föreligger inte avdragsrätt eftersom – som Skatteverket har anfört – cyklarna inte används i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Om det emellertid är fråga om personalvårdsförmåner såsom kaffe, gym eller massage föreligger, trots allt, rätt till avdrag för ingående moms, det vill säga i så fall får inköpen anses hänförliga till arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Någon begränsning av avdragsrätten på grund av privat konsumtion behöver inte ske för ingående moms för personalvårdskostnader om förmånen är skattefri för den anställde vid inkomstbeskattningen4, 5, och 6).

Mindre värde

Bestämmelserna om personalvårdsförmåner finns i 11 kap. 11, 12 och 12 a §§ inkomstskattelagen, IL. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder, för att skapa trivsel i arbetet eller som lämnas på grund av sedvänja i den verksamhet det är fråga om. En förutsättning för skattefrihet är att förmånen riktar sig till hela personalen.

Den nya bestämmelsen om cykelförmån finns inte i 11 kap. 11 och 12 §§ IL utan i 11 kap. 12 a § IL.

På s. 22 i propositionen till den nya 11 kap. 12 a § IL kan man läsa bland annat följande1).

”I denna proposition föreslås att en skattelättnad för cykelförmån införs. Detta sker genom att en separat undantagsregel för förmån av cykel införs i 11 kap. IL. Det huvudsakliga syftet medförslaget är att bidra till ökad cykelpendling, vilket i förlängningen skapar positiva effekter på bl.a. hälsa och miljö. Detta till skillnad från regelsystemet för personalvårdsförmåner i 11 kap. 11 och 12 §§ IL, som i huvudsak syftar till att skapa trivsel i arbetet. Att införa en separat undantagsregel för förmån av cykel bedöms vara lämpligare för att uppnå syftet än att inordna skattefriheten för cykelförmån i regelsystemet för personalvårdsförmåner.”

Cyklar till anställda är således inte en sådan personalvårdsförmån som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL. Mot bakgrund av förarbetsuttalandet förefaller Skatteverket ha rätt i att cyklar till anställda inte heller kan jämställas med – som det får förstås – sådana avdragsgilla personalvårdsförmåner som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL.

Korrekt bedömning?

Men kan det vara en korrekt bedömning? När det gäller personalvårdsförmåner så är skälet till att avdragsrätten för personalvårdsförmåner inte begränsas på grund av privat konsumtion att den typen av kostnader är ett naturligt inslag i ett företags verksamhet och att marknadsvärdet är begränsat7). Detsamma kan anföras vad gäller cykelförmån. Cykelförmånen riktar sig hela personalen och den avser ett begränsat belopp (högst 3 000 kr/år). Till detta kommer – icke att förakta – hälso- och miljöaspekterna som följer med cykelförmån, något som – vad gäller hälsoaspekterna – kan anses utgöra en form av friskvård.

Mot bakgrund av att 11 kap. 12 a § IL är en ny bestämmelse kan det finnas skäl att få frågan om rätt till avdrag för ingående moms prövad. Antingen genom att i momsdeklarationen yrka avdrag och samtidigt lämna in en skrivelse om vad avdraget avser. Om yrkandet avslås, vilket förefaller sannolikt, är nästa steg att överklaga för att få en domstolsbedömning. Ett processuellt snabbare alternativ till att yrka avdrag i momsdeklarationen är att begära förhandsbesked från Skatterättsnämnden8), men då behöver någon ge in en ansökan till Skatterättsnämnden.

Särbehandling

Cykelförmån ska alltså – enligt Skatteverket – särbehandlas i momshänseende. Om Skatteverkets uppfattning står sig, får nog tyvärr konstateras att momsen bara blir krångligare och krångligare! Uppfattningen gynnar inte heller miljö och folkhälsa. En bättre tolkning vore att cykelförmån vad gäller avdrag för ingående moms behandlas lika som andra kostnader av personalvårdskaraktär. Med förhoppning om snar domstolsprövning ska det bli intressant att följa rättsutvecklingen i denna fråga.

En svängig resa med avdrag

Turerna är många kring reglerna för arbetsresor. I somras beslutade riksdagen om ett nytt system, som sedan den nytillträdda regeringen aviserade att man skulle dra tillbaka. Nu ligger en tredje variant på beslutslistan hos riksdagen.

Det är inte alltid lätt att hänga med. I våras beslutade riksdagen att det avdrag privatpersoner kan göra för arbetsresor i deklarationen skulle ersättas av en skattereduktion. Meningen var att regelverket med skattereduktion skulle börja gälla från årsskiftet, det vill säga 1 januari 2023. Så blir det (förmodligen) inte. Den nya regeringen väljer att behålla nuvarande regelverk med möjlighet till ett reseavdrag i deklarationen i stället för en skattereduktion. I regeringens senaste förslag backar man med andra ord tillbaka till det regelverk som gäller idag. Dessutom ska enligt förslaget två schablonbelopp i reseavdraget höjas för att bättre spegla de faktiska kostnaderna för resorna.

– Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.

– Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil.

Avdraget för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet är oförändrat. Det ska fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil, enligt förslaget.

Nya uppgifter

Men i förslaget till riksdagen finns ändå en av de förändringar som beslutades i våras med, som då var kopplat till just skattereduktionen. Arbetsgivaren ska enligt propositionen som har överlämnats till riksdagen ange uppgiften om den anställdes arbetsplats i rapporteringen av arbetsgivardeklarationen (AGI) till Skatteverket. Det är en uppgift som skiljer sig åt jämfört med det förslag som gick ut på remiss.

Det här innebär att två nya uppgifter ska anges i AGI, arbetsplatsens gatuadress och arbetsplatsens ort. Detta oavsett om regelverket utgår från skattereduktion eller avdrag. Det gäller om den anställda bara haft ett tjänsteställe under redovisningsperioden. Enligt skattereglerna har den anställde ett tjänsteställe vilket antingen är en adress hos arbetsgivaren eller i bostaden.

Arbetsplatsen

Arbetsresor är resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Med bostad avses den skattskyldigas aktuella faktiska bostadsadress, vilket normalt också är den skattskyldigas folkbokföringsadress. Med arbetsplats avses den skattskyldigas tjänsteställe. För att göra rätt bedömning när den anställde har skiftande arbetsplatser kan det behövas vägledning från Skatteverket.

Efter pandemin har det blivit allt vanligare att arbeta hemifrån vissa dagar i veckan. Om den anställde ska utföra huvuddelen av sitt arbete på en viss angiven plats som inte är på arbetsplatsen i arbetsgivarens lokaler, till exempel i bostaden, ska det finnas ett avtal. Om mer än 50 procent av arbetet utförs på en sådan särskilt angiven plats, får den anställde anses ha sitt tjänsteställe där och inte i arbetsgivarens lokaler. Om en arbetsgivare tillhandahåller en arbetsplats där den anställde kan utföra huvuddelen av sitt arbete så anser Skatteverket att det utgör tjänstestället. För anställda som har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler kan tjänstestället i vissa fall bli på annan plats än i arbetsgivarens lokaler.

Undantag

Huvudregeln är att en anställd har sitt tjänsteställe där övervägande delen av arbetet utförs. Till denna huvudregel finns ett antal undantag. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma var den anställda har sitt tjänsteställe. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till följande:

· Nedlagd arbetstid på respektive plats

· Tillgången till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler

· Den faktiska arbetstiden på respektive plats

· Avtal om distansarbete med mera

· Huvuddelen av arbetstiden utförs från en viss angiven plats utanför arbetsgivarens lokaler

· Frekvensen av resor till arbetslokalen

Om den anställda besöker arbetsgivarens lokal så gott som dagligen, talar det för att den lokalen är tjänstestället. Även organisatoriska omständigheter som ledning och arbetsfunktion spelar in när bedömningen ska göras. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare.

Julgåvor till de anställda – vad gäller i år?

Vi närmar oss jul och det är kanske dags för den traditionsenliga julklappen till de anställda. Vad finns det för begränsningar för att gåvan ska vara skattefri för de anställda? Vad gäller för avdragsrätten för arbetsgivaren? Kan arbetsgivaren i stället skänka en gåva till en välgörenhetsorganisation? Eller kan den anställda själv välja att skänka julgåvan till en organisation? Vilka skattekonsekvenser får de olika valen?

Beskattning av gåvan hos den anställde

Utgångspunkten är att alla ersättningar oavsett om det är kontanter eller andra förmåner som arbetsgivaren ger till sina anställda är skattepliktiga för den anställde. Under vissa förutsättningar kan vissa ersättningar vara skattefria. En sådan ersättning som kan vara skattefri för den anställde är julgåvor. Reglerna om skattefria gåvor gäller även för den som är anställd i sitt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda eller inte. Julgåvor ska ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att reglerna om skattefrihet ska vara tillämpliga. Julgåvan kan även ges till ordinarie styrelseledamöter.

För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. För julgåvor som företaget ger till sina anställda under 2022 gäller att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 500 kr inklusive moms. Med marknadsvärde menas vad det skulle ha kostat den anställda att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Det gäller att ha kontroll på att värdet på gåvan inte överstiger 500 kr. Om värdet överstiger 500 kr kommer hela gåvans värde att beskattas hos den anställde.

Skattefriheten gäller inte om gåvan lämnas i pengar. Med pengar menas också checkar och sådana presentkort som kan bytas mot pengar. I de fallen är gåvan skattepliktig för den anställde. Om däremot gåvan är i form av presentkort kan den vara skattefri om den anställde inte kan byta presentkortet mot pengar.

Avdragsrätten för utgiften för gåvan hos arbetsgivaren

Löner, ersättningar och förmåner till anställda är som huvudregel avdragsgilla. Arbetsgivarens utgifter för förmåner för anställda är avdragsgilla, oavsett om förmånen är skattepliktig eller inte hos den anställde. Gåvor till anställda betraktas normalt som avdragsgilla för arbetsgivaren. Det gäller även om gåvan är skattefri hos den anställde.

Om gåvan däremot är skattepliktig för den anställde för att t.ex. värdet på gåvan överstiger 500 kr, ska arbetsgivaren även betala arbetsgivaravgifter.

Gåva till ideell förening

I stället för en julgåva till de anställda kanske arbetsgivaren väljer att ge en pengagåva till välgörenhet. Det avgörande för om en sådan gåva ska vara skattefri för den anställde eller inte, är om den anställde har haft inflytande över valet av gåva.

Om arbetsgivaren för egen del bestämmer att skänka ett bidrag till en ideell organisation i stället för att ge en julgåva till de anställda uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda. Den anställda har inte något inflytande alls över valet och värdet av gåvan ska inte beskattas. Arbetsgivaren får i det fallet inte avdrag för gåvorna eftersom det finns ett avdragsförbud för gåvor i inkomstskattelagen.

Om den anställda har möjlighet att i någon mån påverka valet av gåva ska värdet av gåvan beskattas hos den anställda eftersom det då får anses som att den anställda fått ersättning som kan jämställas med kontanter. Detsamma gäller även om den anställde begär att arbetsgivaren i stället för en julgåva ska betala ett bidrag till exempelvis en ideell förening. I dessa fall kommer arbetsgivaren att ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.

Tre vanliga situationer

1. Arbetsgivaren betalar in en viss summa pengar per anställd till en organisation som arbetsgivaren valt och varje anställd får ett julkort där det framgår att detta är årets julgåva till den anställda.

Svar: Den anställda har inget inflytande över gåvan och någon förmånsbeskattning hos den anställde blir inte aktuell. Arbetsgivaren får inte heller avdrag för gåvan eftersom den omfattas av avdragsförbudet för gåvor.

2. Den anställda får välja mellan att antingen få en sedvanlig julklapp, eller att arbetsgivaren skänker pengar till en organisation.

Svar: Den anställda kan påverka valet av gåva och det innebär att den anställda ska förmånsbeskattas för gåvans värde om denna väljer att skänka pengar. Om den anställda väljer en sedvanlig julklapp sker ingen beskattning hos den anställde. Arbetsgivaren kommer att få avdrag för gåvan oavsett vilket val den anställde gör. Om den anställde väljer pengar ska däremot arbetsgivaravgifter betalas.

3. Arbetsgivaren meddelar den anställda att årets julklapp är att den anställda får skänka pengar motsvarande det skattefria gåvobeloppet till valfri ideell organisation.

Svar: Den anställda kan påverka valet av gåva, vilket innebär att den anställde ska förmånsbeskattas för gåvans värde. Arbetsgivaren får avdrag för gåvan och ska även betala arbetsgivaravgifter.

Beskattningsland vid liveframträdanden via internet

Ska det vara moms på interaktiva framträdanden som filmas och direktsänds via internet där de som filmas finns utanför EU? Förutsättningen för frågan är att den som äger det digitala innehållet tillhandahåller tjänsten till någon som inte är en beskattningsbar person. Skatteverkets uppfattning är att frågan normalt ska besvaras med ja av följande skäl.

En av förutsättningarna för skattskyldighet till moms är att omsättningen äger rum inom landet.

Tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med vissa aktiviteter är omsatta inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detta gäller för en aktivitet som är
1. kulturell,
2. konstnärlig,
3. idrottslig,
4. vetenskaplig,
5. pedagogisk,
6. av underhållningskaraktär, eller
7. liknande dem som anges i 1-6, såsom mässor och utställningar.

Tjänsterna (aktiviteten) anses utförda i Sverige om den som tillhandahåller tjänsten, d.v.s. säljaren, har sitt säte här eller ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls. Om säljaren inte har några sådana etableringar i Sverige eller utomlands, äger aktiviteten rum i Sverige om säljaren är bosatt eller stadigvarande vistas här. Att de som filmas kan finnas i ett land utanför EU påverkar inte bedömningen.

Denna bedömning, som alltså är Skatteverkets uppfattning, grundar sig på EU-domstolens dom den 8 maj 2019 i C-568/17 L.W. Geelen, punkt 53. Bedömningen medför att skattskyldighet till moms föreligger, förutsatt att övriga förutsättningar för skattskyldighet till moms föreligger.

I EU finns en mervärdesskattekommitté som fastställer icke bindande riktlinjer om tillämpningen av mervärdesskattedirektivet. Den består av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen. Kommittén har den 19 april 2021 gjort en annan tolkning än den som framgår av domen respektive Skatteverkets ställningstagande (118:e mötet, dokument B, första punkten, s. 269). Enligt en stor majoritet i kommittén ska tjänsterna anses utförda där kunden är bosatt eller stadigvarande visas. Eftersom omsättningen enligt denna uppfattning äger rum utom landet föreligger inte skattskyldighet till moms.

Mot bakgrund av dessa motstridiga uppfattningar förefaller det sannolikt att vi kan se fram emot en prövning av frågan i svensk domstol, eventuellt via Skatterättsnämnden.

Inför årskiftet: Skattemässiga frågor att ha koll på

Vi närmar oss årsskiftet 2022/23. Varje årsskifte innebära att företagarna behöver tänka på vissa skattemässiga frågor. Det handlar om de vanliga funderingarna – ska företaget göra avsättning till periodiseringsfond? Planerade inköp av förbrukningsinventarier kanske kan tidigareläggas så att de görs innan årsskiftet. Även större inventarieköp drar ned vinsten om de görs innan årsskiftet, dock bara med årets avdragsgilla värdeminskningsavdrag. I den här artikeln lyfts några andra frågor fram särskilt.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt

Om man har möjlighet att påverka sin inkomst, t.ex. den som är anställd i sitt eget aktiebolag kan man fundera på om man har tagit ut lön ur aktiebolaget upp till gränsen för statlig skatt och om man räknar med att ta ut högre lön nästa år. Det kan löna sig att ta ut lön upp till gränsen före årsskiftet. Brytpunkten för när man börjar betala 20 procent statlig skatt är 554 900 kronor för inkomståret 2022 (ungefär 46 200 kronor per månad).

Prisbasbeloppet höjs till 52 500 kronor för 2023. Det påverkar brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Brytpunkt för inkomståret 2023 blir 613 900 kronor (ungefär 51 200 kronor per månad 2023). Det innebära att för vissa kan det löna sig att skjuta upp lönen till nästa år.

Även grundskatteavdrag och jobbskatteavdraget påverkas och kommer att öka mot 2022. Höjningen av grundavdrag och prisbasbelopp är den högsta på 40 år. Höjningen påverkar garantipension, sjukersättning och föräldrapenning.

Friskvårdbidraget – har du fått in alla kvitton från de anställda?

Många företag erbjuder sina anställda ett visst belopp som de efter eget val får använda till motions- och friskvårdsaktiviteter. Friskvårdsbidraget kan bara användas för att bekosta avgiften för själva aktiviteten. Det kan exempelvis vara gymkort, startavgifter, kursavgifter, banavgifter, fiskekort eller liftkort. Friskvårdsbidrag på högst 5 000 kronor kan användas för motions- och friskvårdsaktiviteter som är av enklare slag. För att friskvårdsbidraget ska omfattas av reglerna om skattefrihet krävs att samma belopp och villkor gäller för hela personalen. Det gäller även stora arbetsgivare som har anställda på flera orter i landet.

För att friskvårdbidraget ska kunna utnyttjas av den anställde under 2022 behöver arbetsgivaren få in kvittot för friskvården eller motionen under detta år som den anställde betalade för det.

Friskvårdsbidraget kan betalas ut till den anställda vid flera tillfällen under året. Så man behöver inte vänta tills december och betala ut friskvårdsbidraget.

Skattereduktion för investeringar i inventarier

Företag som investerade i inventarier under kalenderåret 2021 har möjlighet att få en skattereduktion för investeringar i inventarier. En av förutsättningarna för att få skattereduktionen är att inventariet ska finnas kvar vid utgången av det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022. Om räkenskapsåret inte avslutas det datumet ska inventarier finnas kvar vid det beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2022. Det innebär att för att man ska få skattereduktionen får man inte sälja inventariet innan årsskiftet utan man måste behålla det året ut.

Det finns en begräsning i vilka slags inventarier som skulle ha köpts. Skattereduktionen uppgår till 3,9 procent av anskaffningsutgiften för inventariet.

Särskilt för delägare i ett fåmansföretag

För en delägare som har kvalificerade andelar i ett fåmansaktiebolag gäller särskilda regler för beskattning av utdelningar och kapitalvinster. Utdelningen upp till en viss gräns (gränsbeloppet) beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (30 procent på två tredjedelar av utdelningen). Den utdelning som överstiger denna gräns beskattas i inkomstslaget tjänst.

För att en delägare i ett fåmansföretag ska får tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme när man beräknar gränsbeloppet måste delägaren eller någon närstående ha tagit ut tillräckligt med lön. Det är löneuttaget under 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur mycket av utrymmet som i så fall får utnyttjas under inkomståret 2023. För beskattningsåret 2023 krävs att lönen för 2022 uppgick till en viss nivå. Lönen som delägaren eller närstående måste ha tagit ut under 2022 är det lägsta av 681 600 kronor eller 426 000 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget.

Det är endast kontant lön som får ingå i löneunderlaget. Det innebär att har lön betalats ut i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut eller i löneunderlaget.

Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan ge ut en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet och på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.

Dags för pension – det säger de nya reglerna

Dagens regler gör att allmän pension tidigast kan tas ut från 62 års ålder. Man har rätt att jobba till 68 år enligt lagen om anställningsskydd. Från och med år 2023 gäller nya pensionsåldrar.

Från och med år 2023 gäller nya pensionsåldrar som styr när allmän pension kan tas ut första gången och när garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan börja betalas ut. Det är ett steg emot att införa det som kallas riktåldern. Riktåldern kommer från och med 2026 att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Den höjda pensionsåldern kommer även medföra förändringar på skattetabellen och det införs en ny kolumn. Kolumnen kommer att baseras på vanligt grundavdrag men förhöjt jobbskatteavdrag. För inkomståret 2023 gäller att en person ska ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få ett förhöjt grundavdrag. Det betyder att den som är född 1957 inte kommer att få förhöjt grundavdrag under inkomståret 2023. För inkomståret 2022 gäller nuvarande regler om 65 år. Den nya kolumnen 7 kommer att gälla för personer som fyllt 65 år vid årets ingång men inte fyllt 66 år.

Flexpension

I de allra flesta avseenden är en pensionsavgång att hantera som när en anställd vanligtvis slutar. Det gäller att se över innestående saldon för utbetalning med mera samt att avrapportera till exempelvis tjänstepension.

Pensionen kan även väljas att tas ut delvis. Med 25, 50, 75 eller 100 procent av inkomstpensionen och/eller premiepensionen. Det finns inga begränsningar när det gäller att jobba och ta ut allmän pension samtidigt. I vissa kollektivavtal finns möjlighet till flexpension. Flexpension innebär även en förstärkt möjlighet att själv bestämma hur och när man ska gå i pension – genom att sakta varva ner eller jobba längre.

Ändrad arbetstid

Förutsättningarna kan skilja sig åt mellan kollektivavtal, det kan gå att ansöka om att gå ner i arbetstid från den månad man fyller 60 eller 62 år. Den anställde måste ansöka i god tid för att kunna gå ner i arbetstid. Om det finns en specifik tidsgräns för ansökan står det i kollektivavtalen. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om önskad sysselsättningsgrad och arbetsgivaren har en skyldighet att pröva ansökan så fort som möjligt.

Inom vissa branscher finns ett komplement till tjänstepension i form av Livsarbetstidspension / Arbetstidspension. Enligt vissa kollektivavtal kan den anställde själv välja om avsättningen i arbetstidskontot, tidsbanken eller liknande ska användas till pensionspremier (gäller även arbetare som är yngre än 25 år), betald ledig tid och kontant ersättning.

Skilsmässomånaden nära: Så görs ett äktenskapsförord

Som företagare och redovisningskonsult är det viktigt att vara förberedd på olika situationer, både för dig själv och som rådgivare till dina kunder. Om du är gift, vad händer ekonomiskt vid skilsmässa och hur påverkar en skilsmässa redovisningsbyrån?

Cirka 35 procent av alla över 20 år är gifta. Under åren 2006–2019 gifte sig cirka 50 000 par per år. 2020 och 2021 sjönk antalet giftermål till under 40 000 per år, vilket kan förklaras av coronapandemin. Äktenskap upplöses antingen genom att den ena av makarna dör eller genom skilsmässa. Majoriteten skiljer sig i oktober. Vanligast är att vi går skilda vägar när vi är omkring 40 år, det vill säga mitt i livet och vi har då hållit ihop i cirka 10 år. Störst risk att separera är det för medelinkomsttagare. Ju högre inkomst du har, desto mindre vanligt är det att du skiljer dig.

Varannan skilsmässa

Antalet skilsmässor har varierat under 2000-talet, men trenden har varit stigande. Under 2021 slutade knappt 24 000 äktenskap med skilsmässa, det vill säga nästan vartannat äktenskap slutar med skilsmässa. Oftast är det kvinnan som är den ekonomiska förloraren vid skilsmässa, bland annat på grund av att kvinnan oftast är hemma med barnen en längre tid än mannen och därmed tappar i pensionsavsättningar.

Giftorätt

De tillgångar som ska fördelas när äktenskap upplöses omfattas av så kallad giftorätt. Giftorätt innebär att vid en bodelning läggs makarnas tillgångar, det så kallade giftorättsgodset, ihop och när skulder har dragits ifrån delas värdet lika mellan makarna. Allmän pension undantas från bodelningen. Tjänstepension ingår vanligen inte i bodelningen. Privat pensionssparande ingår normalt i bodelningen.

Vem äger vad?

För att reda ut vem som äger vad kan man, om man vill och är överens, bodela under pågående äktenskap. Sådan bodelning kräver att man först gör en anmälan om det till Skatteverket. Bodelning under pågående äktenskap gör inte att egendomen blir enskild (mer om enskild egendom nedan). Egendomen förblir giftorättsgods och kommer att ingå i en senare bodelning med anledning av att äktenskapet upplöses, antingen till följd av den ena makens död eller till följd av skilsmässa. Syftet med bodelning under pågående äktenskap är alltså att reda ut vem som äger vad. Denna slags bodelning är frivillig. Den kan endast ske om båda makarna vill genomföra bodelningen och under förutsättning av att makarna är överens om fördelningen av egendomen.

Detta är enskild egendom

Alternativt kan egendom vara enskild. Enskild egendom ingår inte i bodelningen, om inte den ägande parten går med på det (10 kap. 1 och 4 §§ äktenskapsbalken, ÄktB). Här följer en förteckning över vad som är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Det är egendom som

– är enskild till följd av äktenskapsförord,

– har erhållits i villkorad gåva,

– har erhållits genom villkorat testamente,

– har erhållits genom villkorat förmånstagarförordnande vid försäkring, och

– egendom som har trätt i stället för ovan nämnda egendom.

Även avkastningen på ovan nämnda egendom är giftorättsgods, om inte annat föreskrivits.

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket. Läs mer om det här. 

Sambeskattning

Sambeskattning innebär att makarna i ett äktenskap beskattas i proportion till den sammanlagda inkomsten. Av EU:s 27 medlemsländer har ungefär hälften, eller närmare bestämt tolv länder, sambeskattning, bland annat Tyskland och Spanien. I avsaknad av sambeskattningsbestämmelser och med beaktande av att antalet äktenskap som slutar med skilsmässa är betydande kan det finnas skäl att se över den ekonomiska situationen inom äktenskapet, till exempel genom att skriva äktenskapsförord eller genom kompensationssparande. Kompensationssparande innebär att de pensionsavsättningar kvinnan (i vanliga fall) tappar när barnen är små täcks upp genom särskilt sparande som görs till enskild egendom genom äktenskapsförord.

Delägare i bolag

Om en av makarna är delägare i ett bolag kan andelen skyddas från bodelning genom äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord behöver inte bevittnas för att vara giltigt. Enkla mallar för äktenskapsförord som gör giftorättsgods till enskild egendom finns gratis på internet, men om det rör sig om större ekonomiska värden eller komplicerade ekonomiska situationer kan det vara klokt att anlita en jurist. Mot bakgrund av att egendom kan bli enskild även på andra sätt än via äktenskapsförord kan det finnas skäl att se över hela den ekonomiska situationen.

Värdera andelar

En viktig sak att beakta är att om en av delägarna i ett bolag skiljer sig utan ett äktenskapsförord kommer hälften av delägarens andel i bolaget gå till maken/makan vid bodelning, som därmed kan bli delägare i bolaget. I ett sådant läge måste andelarna värderas vilket kan medföra komplicerade diskussioner i ett läge där alla parter inte är helt överens. Det är sannolikt ett scenario ingen delägare önskar. Det kan därför vara klokt att i ett kompanjonsavtal (i aktiebolag aktieägaravtal) bestämma att alla delägare måste göra sin andel i bolaget till enskild egendom genom äktenskapsförord.

Stora värden

Avslutningsvis. En skilsmässa eller ett dödsfall innebär ofta att mycket stora värden ska fördelas. På grund av detta och de emotionella faktorer som tillkommer i dessa situationer är en balanserad diskussion ofta en utmaning. Det finns därför stora fördelar med att förbereda och dokumentera hur sådana situationer ska hanteras – både för dina kunder och din egen verksamhet.

Källa för statistik: SCB

Senaste nytt