EU:s direktiv för minimilöner – vad innebär det?
Minimilön är den lägsta lön en arbetsgivare lagligt får ge en arbetstagare för utfört arbete. EU vill förbättra människors arbets- och levnadsvillkor genom att inrätta en ram för tillräckliga minimilöner i Europa. Under hösten har en ny EU-lagstiftning röstats fram. EU-länderna har två år på sig att införliva detta i sin nationella lagstiftning.
I Sverige har vi ingen lagstiftning kring minimilöner. Det är något som regleras i kollektivavtal och mellan arbetsmarknadens parter. Sverige har för att värnat den svenska arbetsmarknadsmodellen framför allt tillsammans med Danmark, arbetat mot införande av lagstadgade minimilöner. Den svenska modellen undantas från direktivets bestämmelser och arbetsmarknadens parter kommer även i framtiden att ansvara för lönebildningen. Även om den svenska modellen ska vara skyddad från EU:s minimilönsregler så finns det en oro för att den ska komma att påverka.
Direktivet för minimilöner innebär i stora drag att:
- en minimilön som ska garantera en anständig levnadsstandard
- de regler som EU bestämmer ska respektera nationell lönesättning
- kollektivavtalen ska stärkas i länder där mindre än 80 procent av arbetstagarna omfattas av sådana
- arbetstagare, deras företrädare och fackföreningsmedlemmar ska ha rätt till prövning om reglerna kränks
Det kommer att ställas krav på återrapportering kring minimilöner från medlemsländerna. Medlemsländer där minimilöneskyddet ges uteslutande genom kollektivavtal ska rapportera om de lägsta lönenivåer som fastställs i kollektivavtalen och om lönerna för dem som inte omfattas av kollektivavtal. Kommissionen ska analysera dessa uppgifter och rapportera till rådet och Europaparlamentet.
Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?
Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …
Undvik kvarskatt nästa år
Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …
Julgåvor – vad gäller i år?
Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …
Fick du slutskattebeskedet i augusti?
Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …
Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår
Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …
Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …
Höstaktuellt om semester
Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …
Fick du slutskattebeskedet i juni…
…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas …
Höjd ränta på skattekontot- igen
För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat …
